I dag åkte jag ut med killarna för att lägga ett sista spår innan anlagsprovet i viltspår. På vägen ut korsades vägen av ett jätte stort vildsvin......det var då jag funderade 2 gånger om jag verkligen skulle ut och lägga spår. Tycker dom är jätte läskiga!Men jag tog mig samman det var ju en bit bort från skogen där jag skulle vara. La 2 spår ett på ca400m i lite snarigare terräng och på ca 500m i mer vanlig skogsterräng. Douglas fick det mer snarigare men hjälp vad han var het.......han var som en duracellkanin och for fram i spåret. Med den farten var det konstigt att han bara kom fel en gång. Jag försökte hålla i mot lite på honom, men insåg att han nog fick gå ett till för att lugna sig och jobba ordentligt. Så när Bex tagit sitt spår släppte jag på Douglas på hans spår. Nu gick det lite lugnare och ordentligare, lite svårare var det också eftersom det helt plötsligt dök upp folk som orienterade. Men han löste detta också helt ok. Fick ta tillbaka honom en gång när vi mötte orienteraren för då tog han något annat spår efter honom.Bex jobbade på bra i ett mer behagligt tempo, gick också av vid samma ställe som Douglas så där hade kanske sprungit fler som orienterade. Annars gick han helt utan anmärkning, han med.Det är så underbart och se Douglas så super laddad, ögonen nästan trillar ut på honom innan han får börja jobba. Han verkligen älskar viltspårs träningen. Bex tycker också om det men han är absolut inte så super laddad som Douglas.Nu busar mina älskade killar i trädgården och är super nöjda :-)